TORSDAG 14 JANUARI 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 2 FRÅN STIFTEN På den här sidan möter du livet i stiften. Grundvatten värmer upp i Vedum SKARA STIFT Kyrkans hus i Vedum i Vara pastorat värms numera upp med hjälp av grundvatten. I hela pastoratet pågår arbete med att byta fastigheternas värmeanläggningar till mer miljövänliga alternativ. – En fördel med grundvattenvärme är att grundvatten alltid håller en temperatur på minst 4–5 grader, säger fastighetschefen Sven-Åke Högsell till NLT. ’’ Sammanläggningar Jag tror att barn som ser andra barn medverka i gudstjänsten tycker att det är roligare att gå till kyrkan. CHRISTER FROSTENSSON, kyrkoherde i Vinslöv, Lunds stift, där barn verkar som ministranter vid högmässan möjliggör nysatsningar Vid årsskiftet blev stiftets 222 församlingar 197 och 94 pastorat blev 79. Stiftsadjunkt Jens Linder ser strukturförändringar som ett redskap för nytänkande och mission. VÄXJÖ STIFT Sammanläggningar av församlingar och pastorat kan uppfattas som att Svenska kyrkan är på defensiven, men så ser inte stiftsadjunkt Jens Linder på saken. Rätt använt kan strukturförändringar bli ett redskap för mission, menar han. – Större enheter ger oss möjligheter till att göra mer än bara traditionell församlingsverksamhet. Det kan frigöra resurser till att göra satsningar mot nya grupper, sådana vi traditionellt inte brukar nå, säger Jens Linder. HAN GER EXEMPEL SOM olika former av studie- Vänstift fick ny biskop UPPSALA STIFT I trettonhelgen vigdes Jerzy Samiec till ny ledande biskop i den lutherska kyrkan i Polen, Uppsala stifts vänkyrka. Jerzy Samiec är 48 år, prästvigd 1989. Han har tjänstgjort som församlingspräst i Gliwice nästan hela tiden sedan dess. Han är känd för sitt engagemang i barnoch ungdomsarbete. När han valdes till biskop var han ordförande i kyrkomötet i den evangelisk-augsburgska kyrkan. Jens Linder. cirklar, arbete på skolor och arbetsplatser, satsningar mot speciella åldersgrupper och samarbete med andra missionerande insatser. – Det ställs stora kompetenskrav på församlingar i dag. Istället för att tre grannförsamlingar ska utföra samma arbete tre gånger är det klokare att hjälpas åt så att mindre tid läggs på administration och mer tid blir över till att vara kyrka. Då kan dessutom kompetensen höjas och kvaliteten på arbetet blir bättre, säger Linder. Någonting som kan vara svårt med sammanläggningar är att det ofta finns en oro i de mindre församlingarna om att identiteten ska gå förlorad. Kyrkoordningen kräver bara en gudstjänst i varje församling och det kan finnas en rädsla för att den egna kyrkan ska glömmas bort. Ofta är kyrkan det sista som är kvar i byn, när Ica och skolan har flyttat. Att läggas samman med en annan församling kan upplevas som att även kyrkan lägger ner. – Jag tror ändå att det är viktigt att det kommer ett visst antal till gudstjänsterna, det betyder något att se många i bänkraderna och höra andras röster i psalmsången. När gudstjänster väl firas i den egna kyrkan så kommer det ofta fler och man kan satsa mer på gudstjänsterna, säger Jens Linder. SAMTIDIGT SER HAN INTE sammanläggningar som någon patentlösning. Det kan finnas andra alternativ, som samarbete och samverkan med andra pastorat, något det finns flera exempel på. – Så länge det finns bärkraftigt liv i och kring församlingen ska den få finnas kvar, tycker Linder. CHARLOTTE GRANROT FRENBERG Altarråd bevarar lokalt engagemang I Sävsjö pastorat vill man ta tillvara det lokala engagemanget när strukturerna förändras. Genom att bilda altarråd bevaras medlemmarnas inflytande i ”sin” kyrka. VÄXJÖ STIFT – Det går att göra förändringar i strukturerna så att det faktiskt kan bli bättre även för dem som är små. Det säger Peter Wickström, kyrkoherde i Sävsjö pastorat. I Sävsjö har man arbetat mycket med strukturfrågan. Sedan flera år tillbaka förs det samtal i pastoratet om på vilket sätt kyrkan bäst ska möta framtiden. Vid årsskiftet lades församlingarna i Hjärtlanda och Skepperstad samman med Sävsjö församling. Ett initiativ som kom från församlingarna själva under samtalen. Verksamhetsmässigt blir det ingen större förändring. Även tidigare har egentligen all församlingsverksamhet förutom gudstjänst varit gemensam. att Vallsjö kyrka ska vara huvudkyrka i den nya församlingen. Där, eller i församlingshemmet, ska det alltid firas söndagsgudstjänst. I kyrkorna i Hjärtlanda, Skepperstad och Norra Ljunga ska det firas gudstjänst en gång i månaden, medan Vallsjö gamla kyrka är öppen bara på sommaren. Något man arbetat väldigt intensivt med inför sammanläggningen är att identifiera vad som PASTORATET HAR BESLUTAT Internationell dag 2010 närmar sig LULEÅ STIFT Församlingen mitt i världen är temat för Luleå stifts internationella dag 2010 den 13 februari. Arvidsjaur är platsen och anmälan görs snarast till Luleå stift via stiftets medarbetarhemsida. – Det blir en härlig dag för inspiration, gemenskap och fördjupning för alla åldrar, säger Roger Marklund, internationell sekreterare i Luleå stift. Församlingarnas ombud för Svenska kyrkans internationella arbete och ombuden för Svenska kyrkan i utlandet och EFS kallas då också till organisationernas stiftsårsmöten. Nyårsfestival för unga LUNDS STIFT Under nyårshelgen samlades flera hundra ungdomar från hela landet för att fira nyår tillsammans. För det ekumeniska arrangemanget stod kyrkorna i Karlshamn som värdar tillsammans med Teamevangelisation. Varje dag hölls bibelstudier och stora festivalmöten, detta för att ungdomarna skulle lära sig mer om den kristna tron. Drama, sångprogram på ålderdomshem, dans och mycket mer stod på programmet. För att stärka det lokala engagemanget har Peter Wickström initierat altarråd i pastoratets kyrkor. Medlemmarna arbetar konkret med kyrkans verksamhet. FOTO: CHARLOTTE GRANROT FRENBERG är viktigt för respektive kyrka. – Vi har tittat på vilka typer av gudstjänster och vilka helger som är betydelsefulla för varje kyrka. Grötfesten i Skepperstad, medeltidsdagen i Hjärtlanda till exempel, sådana traditioner som vi vill bevara, säger Peter Wickström. För att ta tillvara den enskilda kyrkans intressen har man valt att skapa ett altarråd för respektive kyrka. Det utgörs av mellan fem och tio frivilliga tillsammans med en präst eller annan anställd, som ska arbeta konkret med verksamheten i den egna kyrkan. – Kyrkoråden arbetar med inriktningsbeslut och verksam- hetsplaner. Det kan bli lite abstrakt ibland. Tanken med altarråden är att få arbeta mer påtagligt med verksamheten, säger Peter Wickström. DET SOM SKA UTMÄRKA altarrådens medlemmar är kärleken till kyrkan, inte att man bor i ett visst område, berättar Wickström. Därför har man valt att inte kalla gruppen för till exempel distriktsråd. Det för tankarna till gränser och det rimmar illa med kyrkan, tycker han. – Att utgå från ett geografiskt område där människorna inom gränsen går till en gemensam kyrka, det är fel riktning för mig. Riktningen för kyrkans arbete ska vara från altaret och utåt, säger Peter Wickström. WICKSTRÖM TYCKER ATT det är naturligt att kyrkan lägger samman församlingar och pastorat för att få bärkraftiga enheter. Men man ska inte lägga samman för sammanläggningens skull, säger han. – Det viktiga är att skapa större resurser så att vi får bättre kvalitet på verksamheten. Det är enkel matematik. Att dela en kyrkoherdelön på 8 000 personer istället för på 2 000 personer frigör givetvis mer resurser att satsa på annat. CHARLOTTE GRANROT FRENBERG