TORSDAG 9 DECEMBER 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 49 FRÅN STIFTEN På den här sidan möter du livet i stiften. Enkät om riktat bidrag VÄXJÖ STIFT Alla ekonomiska enheter i Växjö stift uppmanas av stiftet att svara på den webbenkät som skickades ut i veckan. Utifrån svaren på enkäten kommer stiftsstyrelsen i februari besluta om hur de totalt 14 miljoner kronor som ingår i satsningen Riktat församlingsbidrag ska fördelas. Syftet med bidraget är att uppnå ökad effektivitet genom administrativ samverkan. Pengarna ska användas mellan 2011 och 2013. Sista dag för att svara på enkäten är den 15 december. WEBBEN ➥ Läs mer på www.svenskakyrkan.se/vaxjostift . ”Problemet är vår lydnad” Fredsforskaren Wilhelm Agrell om auktoritetsbubblan I november samlade biskop Antje Jackelén stiftets diakoner till diakondag. Temat i år var Mod att våga möta framtiden. LUNDS STIFT Temat valdes på grund av den enkät som tidigare i år väckte stor uppmärksamhet i media. Kartläggningen, som gjordes bland diakoniarbetarna i Skåne och Blekinge, visar att fattigdomen och utslagningen i samhället ökar. Biskop Antje trycker på att Svenska kyrkan ska bygga, istället för att pyssla. Hur ska detta omsättas i handling? Mycket kretsar kring förmågan att visa civilkurage. WILHELM AGRELL är professor och ’’ Men jag brukar säga det som vår far sa till oss syskon. Vårda, träna och använd din kropp och din själ. CARL-ADOLF MURRAY, Uppsala, som nyligen fyllt 98 och tjänat under fem ärkebiskopar som präst. Unik videokalender om att riva murar VÄSTERÅS STIFT I fjol gav Västerås stift ut en uppmärksammad julkalender i papper kallad ”Rädslan bygger murar, hoppet bygger broar”, med motiv från Palestina. Nu är uppföljaren, en digital kalender med samma tema ute, dels på Västerås stifts hemsida, dels på en helt egen hemsida med adressen www.byggenbro.se I korta filmsekvenser berättar unga människor från Palestina och Sverige om vardagsliv och drömmar. De svenska filmerna är producerade av John Bauer-gymnasiet i Västerås, de palestinska av den lutherska kyrkans mediecenter i Betlehem. Målet med kalendern är att visa unga människors rätt till liv, framtid och drömmar. fredsforskare. Att våga stå upp för det som är rätt är inte så lätt lyder hans slutsats. Det finns tre bojor som fjättrar oss: Auktoriteter, grupptryck och vår egen oförmåga. Denna sista bojan vi bär på är central. Frågorna kring hur vi vanliga människor kan bete oss bär vi med oss sedan Förintelsen. Hur kunde miljontals människor delta i detta som var moraliskt fel och helt omänskligt? Vi har kapaciteten att begå avskyvärda handlingar när någon annan tar på sig ansvaret. Vi lyder ”bara” order. Agrell pekar på ett experiment genomfört på 1970talet i USA som visar hur skrämmande lätt vi låter oss manipuleras att begå moraliskt vidriga handlingar i en gruppsituation. – Vi människor är konstruerade så att vi lyder auktoriteter – Inget är enkelt när det gäller oss människor. Den stora majoriteten förmår inte bryta sig ut ur auktoritetsbubblan, säger fredsforskaren Wilhelm Agrell som medverkade på diakondagen. FOTO: MARIA LUNDSTRÖM när vi blir tillsagda. Vi böjer oss för grupptryck och vågar inte sticka ut. Den som inte anpassar sig skjuts ut ur gruppen. Det är en välkänd mekanism från skolbänken och framåt. Och så finns det ett krokben vi har inom oss själva. När någon ligger i rännstenen går vi förbi. Vi skyller på tidspress och annat. FINNS DET DÅ inget hopp? Jo, det finns enstaka hjältar som vågar trotsa. Och om en person vågar säga ifrån kan det ibland få fler att handla, men någon måste våga ta det första steget. Två exempel ur historien: I den fruktansvärda Song-Mymassakern under Vietnamkriget mördades en by med civila – framförallt barn, kvinnor och gamla. Men en amerikansk fanjunkare vågade reagera, Hugh Thompson. Under belägringen av Beirut 1982 vägrade den högt uppsatte israeliske militären Eli Geva att ge order att attackera staden av moraliska skäl. Per Herngren, känd från den kristna plogbillsrörelsen och tränare i ickevåld, citerade Martin Luther King: ”Problemet är inte regeringar. Problemet är inte de onda. Problemet är vår lydnad.” Per har suttit i fängelse i om- gångar för att ha deltagit i aktioner mot vapenindustrin. Plogbillarna har utvecklat metoder för att göra gripandet till ett positivt möte. På diakondagen ledde Per Herngren flera övningar med dia-konerna. Några tilldelades rollen som säkerhetspoliser, andra agerade aktivister. – Det här väcker många tankar. Jag försökte spela rollen som auktoritär polischef. Det var mycket svårt på grund av bemötandet jag fick från dem jag skulle gripa, konstaterar Ingela Roxström, diakon i Södra Sand-by. MARIA LUNDSTRÖM Invigning av nya textilier UPPSALA STIFT I advent invigdes en alldeles nytillverkad uppsättning av nattvardskärlens textilier, skriver Ljusdalsposten. I uppsättningen ingår både palla, kalkkläde, bursa och corporale, allt sytt av samma linne som den tidigare altarduken är tillverkad i. Linnet är vävt av Rudolf Gerdeman, Vingåker medan Helena Ennerstam från Los har knypplat spetsarna som pryder föremålen. Invigningen förrättades av komminister Markus Franck som utförligt redogjorde för nattvardens olika delar. ”Kyrkan kan bli Sveriges största miljörörelse” FOTO: CHARLOTTE GRANROT FRENBERG Klimatkrisen är Svenska kyrkans viktigaste fråga, tycker skolprästen Magnus P Wåhlin. Därför ger han ut en bok om ekoteologi, som han hoppas ska få kyrkan att vakna. VÄXJÖ STIFT ”En annan värld är möjlig – teologi i klimatkrisens tid” är titeln på den nyutgivna boken. Magnus P Wåhlin, som verkar som skolpräst på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö, bestämde sig för att skriva den redan 2001. Då var han miljöhandläggare på stiftskansliet och möttes i församlingarna av frågor kring varför Svenska kyrkan ska arbeta med miljöfrågor. – Det finns en bristande kunskap i kyrkan kring de här frå- och nu, där människan är en del av skapelsen, säger Magnus. Han berättar att många unga i dag lider av klimatångest och känner att de inte kan påverka utvecklingen. – Här behöver kyrkan sprida hopp och förmedla att Gud räknar med oss i kampen för jordens överlevnad. Vi måste våga vara relevanta, säger Magnus. BOKEN BESTÅR AV TRE DELAR. Den inleds med ett avsnitt om den forskning som finns kring klimatkrisen. Med stöd i forskningen hävdar Wåhlin att vi har fem år på oss att ställa om och minska vår energiförbrukning. Enligt honom är det inte möjligt med det rådande ekonomiska systemet. – Marknadsliberalismen har misslyckats. Jag hävdar att Svenska kyrkans nästa stora uppgift är att vara med och ta fram ett nytt ekonomiskt system. Här måste vi våga vara politiska, säger Magnus. BOKENS ANDRA DEL innehåller teo- En annan värld är möjlig, tror Magnus P Wåhlin. gorna. Genom föreställningar från de tidiga kyrkofäderna är vi i dag allt för fokuserade på människan och himlen, men Bibeln handlar till största delen om här logi som gör upp med den människocentrering och den världsfrånvända hållning som Magnus P Wåhlin menar att kyrkan måste frigöra sig från. Boken avslutas med ett avsnitt om ekoteologi i praktiken, som bland annat innehåller bibelstudier och böner. – Jag hoppas att boken ska leda till aktiv handling i församlingarna. Om vi orkar och vågar kan Svenska kyrkan bli Sveriges största miljörörelse, säger han. CHARLOTTE GRANROT FRENBERG